Inte bara tiden i Arons liv som flyger förbi. Om 4 månader är det även min 20års dag.  Då blir de också storfirande och kalas. Även detta året timas ju de in till hamnfestivalen så lär väl firas där då kanske.

Aldrig kunde jag tro att jag skulle ha en son på 1 år när jag fyllde 20, men livet blir aldrig som man tänkt sig, tur nog har det blivit bättre.

Även om jag inte hade tänkt skaffa barn såhär tidigt i livet, så skulle jag aldrig ändra på något, finns ingenting i mitt liv egentligen jag skulle ändra på, allt jag varit med om här i livet har format mig till den personen jag är idag, minsta lilla ändring skulle kunna ändra något så mycket.
T ex om jag och Freddie hade väntat, inte behållt Aron, utan väntat och fått barn senare, tänk då vilken otroligt stark och underbar bebis vi aldrig skulle få träffa.

Nej det blir aldrig som man tänkt sig,
För 5 år sen, 4 år sen, 3 år sen, 2 år sen, skulle jag aldrig tro att jag skulle bo tillsammans med Freddie, dela ett barn tillsammans med Freddie, planera min framtid tillsammans med Freddie.
Det är skönt att inte veta vad som händer frammåt i livet, man får hela tiden överraskningar. Freddie och Aron är de bästa överraskningar jag fått.

Jag fyller 20 år om 4 månader, men jag har redan min familj. Självklart blir familjen större, men förhoppningsvis stannar vi kvar hos varandra. Vi har mycket värt att kämpa för redan.

20 år, jag är väl knappast som de övriga i min egen ålder. Det är nog inte alltför många som har startat sin familj vid 20 års ålder, nog inte så många som behöver tänka på allt som jag tänker på i min vardag, ibland känner man att man skulle vilja slippa ha så mycket och tänka på och bara leva för dagen.

Men jag har något så mycket bättre, något som ingen utan barn kan förstå. Den kärleken jag har, kan ingen nånsin ta ifrån mig.