"Never Look Back", We Said ...

...How Was I To Know, I'd Miss You So.

Jag tänker väldigt mycket på framtiden, på Arons framtid. Vi ska på 4månaders kontroll den 21 Januari och jag är orolig. Varje kontroll är jag orolig, tänk om dom hittar något avvikande, något som är fel, han kanske inte utvecklas som han ska. Jag kan inte få ur det ur huvudet hur mycket jag än försöker,
Tro inte fel nu, jag kommer ju självklart älska Aron även om dom skulle hitta något fel, men jag tycker inte han förtjänar det. Han har fått gå igenom så mycket på 7 månader och hade det jobbigt, nu borde han få njuta å få vara frisk och må bra.
Jag har pratat med Emma, Arons gudmor om detta idag, och jag grät, tårarna bara rann ner för kinderna när jag tänker på det, på allt han har fått gått igenom, och klarat av. Han är den starkaste jag vet.

Jag precis som alla andra föräldrar önskar att sina barn ska vara friska, men jag vågor nog inte tro det, förän jag vet att kommer vara helt frisk. Jag bryr mig inte vad som händer i framtiden, om Aron är frisk eller sjuk, han är mitt lilla hjärtegull och jag kommer alltid älska honom.

Han har varit sjuk, han har legat i respirator, vi har undrat om han skulle överleva, vi har sett honom rörelselös, han har opererats, han har fått mediciner, han har fått blod, han har kämpat för sitt liv, och vi har sett honom ta sig upp.

Han är 7 månader, och har varit med om allt detta, nu förtjänar han att få en lugn och vanlig uppväxt, alla barn förtjänar det.

Just nu är jag livrädd för allting, det som snurrar i mitt huvud hela tiden är "tänk om... tänk om... tänk om..." Allting kan hända, det finns så mycket saker Aron kan råka ut för som ingen kan göra något om, inte bara för att han är prematur född, utan för att han är en människa.
Många säger att förlossningen och tonåren är svårast, men just nu tycker jag den här tiden är svårast, Visserligen oroar sig nog kanske inte alla människor sig för det här, men förmodligen många prematurföräldrar.
Man vill skydda sina barn från allt ont här i världen, men man kan inte skydda dom från de otänkbara, från de "ovanliga" Det finns så mycket här i världen som man inte har någon kontroll över. Hur skyddar man sina barn mot det?



There's nothing I would'nt do ♥



Kommentarer
Postat av: Felix mamma

Hej Jennie!

Jag förstår precis vad menar och din oro, så känner jag också. Jag ororar mig också för framtiden int eminst då prematur nekas försäkringar bara för att de är förtidigt födda. Vi har hunnit träffa sjukgymn. 2 ggr o det verkar som om hon hela tiden vill hitta fel som inte finns där.Jag vet att de vill väl o gör sitt jobb men varför ska de inte få vara egna individer o utvecklas i egen takt??

Ska ni också träffa sjuk gymn.?????

De säger ju själv att vi ska tänka att F nu är 5 o A 4 mån eller hur? Jag tycker iallfall det är mkt fokus på att hitta fel och ge våra barn stämpel o placera de i olika fack. De hör ju redan till prematur facket räcker det inte?? Jag tycker iallafall att Felix gör otroliga framsteg han sitter nu korta stunder själv utan stöd, men hatar att ligga på magen. Men sjukgymn. tjatar om att ahn måste flera korta stunder om dagen F-N. Hna vänder sig från mage till rygg ganska fort o skriker F-N ska man göra?? trycka ner ungen på mage bara för att han ska vara som alla andra eller vad är det frågan om?? Jag hoppas att det går bra för er på kontrollen, Aron ser jättefin ut o du känner ditt barn BÄST!!! Men oro som vi har kommer vi tyvärr att ha livet ut, det är en av föräldraskapet. Vi kommer att fortsätta oroa oss även när är gifta o skaffat egna familjer! Ja hur skyddar man sina barn mot d otänkbara här i livet?? Det är en gåta, men jag överöser mina barn med KÄRLEK och försöker leva här o nu! Vi är SUPERMAMMOR som klarat av det otänkbara under sommaren 2008, glöm inte det!

Önskar er 3 all lycka framöver och 2009 blir ett fantastiskt ÅR!

Kramar/L

2009-01-09 @ 09:46:10
URL: http://llff.blogg.se/
Postat av: Emma

Finns alltid för dig gumman, visst kanske har svårt att sätta mig in i din situation, men jag försöker. Och är alltid ett stöd, det vet du..





Älskar dig/ Emma

2009-01-09 @ 17:25:58
URL: http://www.metrobloggen.se/mittlivsomEmma

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0