I tisdags var vi till sjukgymnasten.

Jag kände mig lite tveksam och ville helst inte åka själv dit, en sån där känsla som berättar att jag kommer behöva stöd. Iallafall så bad jag Emil följa med mig, utifall att jag skulle behöva lite stöd, och för att han ska få se vad vi gör hos sjukgymnasten.

Aron hade hur kul som helst, han fick slänga ner kulor från sängen, han skulle slänga dom längs, ja vad ska man kalla det? Han skulle iaf slänga ner det så dom skulle rulla ner. Och det var hur kul som helst. Jag har en film på det som jag ska lägga upp, kanske kommer upp idag eller så kommer det upp senare.
Emil satt på golvet och tog emot kulorna när dom åkte ner.

Aron fick även leka med en boll, som han gick och kastade med, han kastade den till Kicki, han kastade den till Emil, och han kastade den runt sig, och bara tok skrattade hela tiden. Jag vet inte när han hade så roligt senast.

Sen fick han något litet rör med lock som han satt och lekte med i evigheter, han fick saker han skulle lägga ner i röret, och sedan sätta på och skruva locket. Han satt säkert och lekte fint med den i 20 minuter, sedan tog han med sig den och gick runt i rummet.

Under tiden som Aron sprang runt och lekte så berättade sjukgymnasten vad hon tittade på och att Arons vänstra ben inte går som hans högra t ex och att han fortfarande är ostabil i kroppen, men trots det så lyckas han lära sig det han ska.

Kicki berättade t ex att trots att Aron är lite senare i utvecklingen och ostabil i kroppen så har han lärt sig gå inom "ramarna". Dock så får man inte busa upp honom för mycket för då tappar han kontrollen över kroppen bara ramlar.

Sjukgymnasten bokade in en tid hos neurologen som ska göra en 18månaders undersökning på Aron för att se vad som kan vara anledningen till att Aron är senare i utvecklingen, och inte går/sitter ordentligt, och varför han tappar balansen.

Tyvärr är den tiden inte föräns om 1½ månad och jag är orolig över vad neurologen ska säga.
Dock så kan det vara till fördel om han träffar en neurolog som kan sätta en diagnos eller liknande på honom så han kan få den hjälp han behöver här i Enköping så de kan samarbeta bättre med dagis och även att vi slipper åka till uppsala.

Dock så tycker jag det är synd om vi ska byta sjukgymnast då både jag och Aron trivs väldigt bra med Kicki. Men vi får se hur det blir i Mars när vi får träffa neurologen.

Innan det ska vi träffa Kicki en gång till så hon får göra en egen 18månaders kontroll och får sin egen åsikt om Aron.

Vi ska tillbaka till Kicki om ungefär en månad så får vi se då vad som sägs.



Den 1 februari ska vi till uppsala för att göra ett hörseltest och sedan träffa en Dr.
Det blir nog inga problem för hans hörsel verkar lika bra nu som alltid.



Sjukgymnastik kanske låter tråkigt, men såhär kul är det.