Igår var det dags för att träffa neurologen och Kicki. ( sjukgymnasten )
Ja, man kan väl säga att det gick som väntat, Självklart kunde man ju hoppats på att helt magiskt skulle allting fixa sig och ingen skulle tycka att det var något konstigt alls.

Dock så finns ju Arons balansproblem fortfarande kvar.
Jag kan inte tycka att neurologen sa speciellt mycket egentligen, Det var väl mest samma som Kicki sagt tidigare eller ingenting.

Han kollade reflexer och slog på lederna med sin "klubba", (vet inte alls vad det heter?) och konstaterade att leder och reflexer ser jätte bra ut och inget annorlunda.

Om jag förstod honom rätt så var det enda han reagerade på balansen och ostabiliteten, och konstaterade att det är nog en hjärnskada eller liknande i lillhjärnan eftersom den sköter balansen, och liknande.

Någon magnetröntgen blir det inte förän Aron är 2½år KORR (dvs från beräknat datum / om ca 1år) pågrund av att det sker så mycket förändringar i hjärnan just nu.

Han skickade en remiss till habiliteringen här i Enköping så de ska höra av sig till oss inom någon framtid, dock kunde det ta ett tag sa Kicki så vi har fått en till tid hos henne om 2 veckor.

Just nu känns allt som en stor bubbla och jag hinner inte med i vad som händer, Nu känns det sådär som att jorden snurrar snabbare än vad jag klarar av. Förhoppningsvis saktas det ner så jag hinner förstå.

Men när habiliteringen har hört av sig och vi vet hur det blir med allt det så blir det nog lättare. Kicki vill helst att Aron ska få stöd på dagiset så det kommer han förhoppningsvis få. Han har ju rätt till det.

Förhoppningsvis kommer detta inte märkas av bara han får den träning han behöver. Som Neurologen Bo sa, träning, träning, träning!



You're Still My Perfect Little Prince!