God Natt, Min Skatt.

Ja har sitter man, klockan är 00.42 och jag kan inte sova.
And why, you say?

Aron är inte hemma. Han sover hos sin farmor och farfar ikväll för att jag ska jobba imorgon bitti på lassarettet avd 1 som vikarie. Det är inte ofta de ringer men idag ringde de å fråga om jag kunde jobba imorgon, och eftersom vi alla vet att man inte blir rik på att skaffa barn, (inte vi iallafall) så är pengarna väl behövda så att jobba 1 eller 2 dagar i månaden säger jag verkligen inte nej till.

Visst är det jobbigt att jobba på ett sjukhus/lassarett efter vad vi gick igenom i somras, alla minnerna sköljer över en och man kan inte hindra de. Tårarna bränner i ögonlocket och minnesbilder kommer upp hela tiden. Men jag känner att det är viktigare att kunna ha lite extra pengar då jag älskar att skämma bort min kära lilla son, än att undvika sjukhus, för face it, vi slipper inte sjukhus iallafall.

Men som sagt, Aron sover inte här inatt och det är väldigt jobbigt, jag ligger å kämpar å försöker sova, har legat i sängen nu i 2h utan resultat, Freddie somnade såfort jag gav honom en napp (När Aron sover borta tycker jag det underlättar att ligga och hålla i en napp, bara för sakens skull, så Freddie testade det, och somnade som en stock. Underbara söta älskling, inte bara mig det är jobbigt för)
Men själv låg jag där i 40 min extra, och kunde verkligen inte somna.

Vanligtvis om Aron har sovit borta, så har det varit för att vi antingen skulle dricka, och alla vet att man somnar så mycket lättare med alkohol, eller så har han varit borta när jag skulle jobba på joar, och Freddie var å festade hos sin kompis. Jag var hemma runt 5 på natten så somnade direkt, och när jag vaknade så var det av att Aron kom hem kl 8.

Så detta är tekniskt sett första gången Aron är borta då jag är vid mina sinnes fulla bruk, och jag saknar honom så innerligt, Det är så tyst, hans djupa andetag hörs inte, man vet att han inte ligger i vaggan som han borde, och man vet att han kommer inte väcka mig inatt vid 4-5 och vilja ha mat.

Det som går runt i huvudet är; undra vad Aron gör, sover Aron? har Aron vaknat för mat? Somnar Aron lätt ikväll? Är Aron snäll inatt? osv osv. Tanken som inte behöver gå runt i huvudet är "Har Aron det bra?" för det vet jag att han har. Han vet precis vem sin farmor är, och sin mormor, Han är trygg där, och utifall att packade jag ner en filt som han kan ligga på, om det blir jobbigt, så han känner lukten av hemma.

Jag förstår inte de som kan lämna bort sina barn så ofta, jag tycker nästan vi lämnar bort honom för ofta, men även vi behöver få vara flickvän och pojkvän ibland, det är inte lätt att få tiden till varandra, utan den mesta tiden går till Aron, speciellt nu då han har varit lite snorig och vi har haft slut på 'renässans', saltlösning för bebisar. Han har vart grinigare och sovit svårare eftersom han vaknar oftare då. Så nu när Aron har varit borta har vi setat i soffan å bara myst och haft jätte bra. Tills vi skulle sova och kom underfull med hur jobbigt det egentligen är att vara utan Aron. Hur tomt lägenheten är utan honom.

Som tur är får jag gosa med min gullbebis så fort jag slutar jobba för lagom nog så ska Elisabeth in till stan till halv 2, och halv 2 slutar jag jobba, förhoppningsvis tidigare men de tror jag inte. Så Aron kommer komma hem samtidigt som mig och då ska vi bara gulla och kramas. Saknar saknar saknar.



Jag tycker så mycket om den här bilden, denna bild är den första bilden
som togs på mig och Aron, första bilden, tagen första gången jag höll
i dig mitt hjärta. Så liten och så lätt, jag vågade knappt andas.
Jag kommer alltid göra allt för dig, kommer aldrig svika dig.




God Natt Aron, mamma älskar dig. Vi ses imorgon. ♥


It Hurts When You're Not Around...

Jag myste med Aron hela fredagsmorgonen, mellanåt som jag packade ihop hans saker och mina egna saker.
Hade världens ångest för att lämna honom, när vi vaknade vid 5 tiden så var han snorig men senare under dagen var det bra, så jag bestämde mig för att jag inte kunde backa ur då.

Mamma skulle hämta oss, men hon tog Aron och jag gick med vagnen så jag kunde gå in på apoteket, ville inte gå med Aron där när han redan var förkyld.
Hämtade ut hans vitaminer och hoppas på att hans immunförsvar jobbar upp sig.

När jag kom hem till mamma pratade jag lite där, hoppade in i duschen, gjorde iordning mig, myste med Aron och sa hejdå. Sen skjutsade mamma mig till tåget.

Det gick jätte bra att vara hos mormor fastän hunden inte tycker om honom.
Han hade inte behövt mer saltlösning till näsan utan det var bra efter saltlösningen på morgonen.

Lördag morgon hade han varit lite snorig igen men det hade gått bort med saltlösning innan frukosten.

Sen fick han ju åka med farmor och farfar dit, och fick spendera kvällen/natten där.
Även det hade gått jätte bra då han är en så snäll bebis och sover så fint om nätterna.

Han kom tillbaka till oss här på morgonen vid 11 tiden.

Stor saknad av både mamma och pappa. Gosunge.

Nu är han helt slut av hela helgen borta. Man kan nästan tro att han inte slappnar av förän han kommer hem. Våran underbara trötta och helt slut kille.


Det gör ont att vara ifrån så länge!






But I Need You To Know...

That I Care, And I Miss You.

Om 2 veckor är det dax för Aron att ha barnvakt igen, då ska mamma och pappa på julmiddag, med Freddies jobb, med övernattning på hotell. Ska bli riktigt mysigt. Tror vi behöver det. 
Aron ska då få vara hos mormor och morfar över natten för första gången. Han har ju fått vara hos farmor och farfar 2 nätter nu.

Och inte nog med det, så får jag höra att min morbror Anders planerar att ha sin 40 års fest redan dagen efter. Jadu då ska man ju dit också, och eftersom det fortfarande är förkylningssäsong kan inte Aron följa med dit heller, så då ska vi höra med farmor och farfar ifall dom vill mysa med Aron en natt. Det blir nog kul för honom.

Men vi då? Hur ska vi klara oss utan att få mysa med Aron på så lång tid? Nä, vi kommer ju sakna ihjäl oss från våran myskille. Druknar ju av saknad över bara en natt, så två nätter? Nejdu det kommer bli tufft.
Men man får väl bita ihop och pussa extra mycket dessa två veckor. Det kanske blir lättare då?


My Love For You Will Never Die.
(Gamla bilder, inte min dator.)









There Is No Me, Without You.

"Moster", Filmmys, BVC, Synagis, 2mån kontroll, msn virus, dopkort.

I Helgen fyllde min "moster" (morbrors flickvän) år, 30år, så de blev lite fest där borta under kvällen. Aron lämnades hos Farmor och Farfar, eftersom vi tyckte att dopet var tillräckligt mycket människor, så helgen efter kunde han få lite lugn och ro och slippa mycket människor. Risken för RSvirus blir ju större och större. Jag saknade min lilla bebis när vi var borta, men det fanns ju kära lilla kusinen Ellen där att titta på och mysa lite med.
Ska bli så kul när Aron lär sig lika mycket som Ellen, Men hon är ju bara "egentligen" 3 månader äldre, känns konstigt att dom är lika gamla men han "egentligen" är yngre.

Efter vi kom hem därifrån så träffade vi Moa och Hennes pojkvän Sebastian. Vi hade bokat planer sen innan att ha lite myskväll med film, de tog även med sig vin så vi drack lite vin och kollade på Saw 4. Det blev lite snackandes också. När första filmen var slut funderade vi på om vi skulle se andra hyrda filmen men klockan var efter 2 så de blev ingen mer film. Vi pratade en stund.

Dagen efter gjorde vi inte så mycket, åkte och handlade, hämtade Aron, satt där borta en stund. Hade lite mys hemma sedan.

Igår var vi på BVC, Aron vägde 4400 gram, och var 54cm lång, sköterskan påpekade att Aron är väldigt lång, och jag kan ju helt utan att ljuga säga, Inte mitt fel. Helt och hållet pappas fel. Dom sa även att vi ska börja ge lactolos till Aron för att få igång magen. Än så länge inge resultat.
Vi har även bytt mat för att få igång magen så nu är det NAN1 som ges som mat.

Idag ringde en sköterska från 95F och berättade att nu har Aron fått recept på Synagis, medicinen han ska få mot RSvirus. Så nu är det bara vänta på samtalet när de ringer och berättar att Aron ska få det. Förhoppningsvis kan han få det när vi ska till Uppsala för 2 mån kontrollen. Vi ska på den, den 19e.

Annars vet jag ingenting speciellt som händer i veckan.
På fredag ska jag träffa Lena och hennes 2åriga son Alfons. Det ska bli kul, träffade ju henne i fredags men då utan sonen. Nu har hon sonen denna vecka så det ska bli kul.

Jag har fått nå dumt msn virus också, Idiotiska virus grejjer. Jag har inget virusprogram på datorn, det finns Norman nånting, så jag kan genomsöka datorn, men vi har ingen key till det. Människan som ägde datorn innan gav inte med det.  Men när jag genomsökte datorn hittade den inget virus, så det verkar inte påverka datorn iallafall, men skickar viruslänken till alla på min msn lista. Och ja jag var dum nog att klicka på en viruslänk. Kom på det för sent! Om någon vet hur man får bort det, SNÄLLA, berätta!

Har fått lite bilder från dopet av Moa, dom finns på bilddagboken. Jag orkar inte lägga upp dom här också.  Så ni får helt enkelt gå in där och titta.




Your honey kisses keep me fed

Hallå hallå.
Nu var det dax för ännu en uppdatering. Just nu sitter jag här, tänkte blogga lite sen tänka jag ringa min kära man och höra vad han och Aron gör. Dom åkte till Freddies kompis Linus en stund och Emma var här och höll mig sällskap. Vi pratade lite skit och den underbara människan hjälpte mig städa så nu ser det snyggt ut här hemma igen.

Igår hade Aron barnvakt för första gången. Vi var och åt hos mamma och pappa, vi fick kött, potatis och bea sås. Super gott och skönt med riktig mat. Händer inte så ofta här längre att man får riktigt god mat, så varje chans man tar att få det, den tar man. Vid halv 7 tiden åkte vi hem igen, packade iordning Arons mediciner, kläder, blöjor osv. Så skjutsade Freddie honom till farmor och farfar medan jag gick in i duschen.

När Freddie kom hem var det bara att börja fixa iordning oss för kvällens utgång, Johanna hade inflyttningsfest så vi var hos henne ett bra tag, vi satt där och pratade, vi träffade också Madelen som bor i samma trappuppgång, det blev mycket barnpratande och förlossningspratande (inte uppskattat av övriga gäster) bara av en annan tjej som var gravid i v32 hon tyckte ju självklart allt var intressant. Väldigt ofta när man träffar människor som snart gått hela tiden blir man väldigt avundsjuk, Man har ju alltid velat ha den där stora gravidmagen, få känna att man verkligen är gravid. Men Aron ska ju få syskon nån vacker dag, så de kommer.

Iallafall så kom vi väl ut vid halv 12 tiden, gick ner på Joar, träffade många trevliga människor och hade jättetrevligt där. En helt perfekt kväll, Syster jobbade så pratade ganska mycket med henne också, och hon är alltid lika trevlig att bjussa på lite vatten när man känner att man kan behöva det. Freddie gick hem runt halv 3, jag gick ifrån joar vid 3 så var inte långt efter. Innan jag gick hem drack jag lite vatten, tittade vilka som var kvar, men var inge roligt folk kvar där.
Hemvägen var lång och smärtsam, självklart måste man ju ha skor som passar till kläderna och alltid ska dom skorna vara väldigt obekväma. Tog ett tag men kom hem tillslut iallafall.


Fick bråka på Freddie som hade somnat i soffan och fick kämpa för att väcka honom, men för en gång skull ville jag sova brevid honom hela natten, och få kramas hela natten. Aron är inte lika lätt att krama eftersom han är lite mindre. När vi vaknade imorse låg vi kvar en stund och bara kramades, Sen gick vi till soffan och kramades där en stund. Gick ut och köpte kina-mat. Supergott och perfekt dagen efter. Efter att ha myst lite till och njutit av att bara varit vi två litegrann, så började vi sakna lillkillen alledes för mycket och vi åkte till Micke och Elisabet där Filip sitter och matar en klarvaken Aron.

Man kände idag att det är inte lika "enkelt" att festa längre, det tar mer på krafterna och känner nu att jag skulle aldrig klara av att festa nu som jag en gång gjort, det är helt enkelt inte lika kul längre, en hemmakväll med Freddie och Aron är mycket mer lockande än en kväll ute på krogen. Det har inte samma glans längre. Jag har kännt mig helt slut idag och just nu är jag jätte trött, Hur jobbigt det än kan vara med Aron ibland, så är en kvälls festande nästan lika jobbigt det. Men det var skönt att komma ut, umgås med vänner, och bara vara jag och Freddie. Det är skönt att veta att vi fortfarande kan vara vi då Aron inte är med.

Åkte hem efter ett tag och Freddie ville till Linus och Emma ville komma och hälsa på så vi delade upp oss och beslutade att eftersom Linus aldrig sett Aron och Emma och jag faktiskt har myst med honom så lämnades jag än en gång utan Aron.

Det hade gått jätte bra hos farmor och farfar och han hade varit jätte snäll fick vi höra. Härligt att veta att han klarar av att vara utan oss i ett dygn, skönt att veta att det är jobbigare för oss än för honom än så länge. Han hade sovit i vagnen hela natten, (med undantag för matning såklart) Så jag är jätte stolt över honom!

Nej nu ska jag ta och ringa maken där borta och se om dom tänkte komma hem snart eller om jag ska komma dit. Jag vill mysas nu. 


A Hero Lies In You!

RSS 2.0