Igår var det dags för Uppsala igen.
En ny ögonundersökning och därefter Synagis spruta.
Senare på dagen träffade vi Madelene och Evelyn.

Till ögonundersökningen kom vi försent, planerna var att jag och Freddie skulle åka tillsammans till Uppsala, för jag var rädd att jag skulle försova mig och så då tänkte jag, åker jag med honom försover jag mig ju inte.
Vi försov oss.
Aron väckte oss halv 8. Freddie började jobba 7 och vi skulle vara hos ögon halv 9.
Så vi matade Aron, klädde på honom gjorde iordning mat och begav oss.

Vi kom fram till ögonmottagningen kl 9. Men det var ingen fara. Vi fick ögondropparna och mellan droppningarna gick vi till apoteket för att hämta ut synagis sprutan. Tog ett bra tag innan de hittade sprutan för alla synagis sprutorna låg ihop till avdelningen, då de hade beställt sprutorna.
Men tillslut hittade de den och den kostade för oss ca 890kr.

Sen gick vi och fick den andra dropparna och efter en kvart fick vi komma in.
Läkaren skulle göra någon kontroll för hur Aron såg och följde med blickan och sånt där vanligt. Det gick inte ett dugg bra och det enda han lyckades följa var en handdocka formad som en katt. Den var rolig.
Det är inte så konstigt att det inte gick bra då han hade fått ögon droppar.

Ögonkontrollen gick jätte bra och hon hittade inga tecken på skelning.
Vi ska tillbaka om 3 månader och då ska vi göra kontrollen innan han får ögondroppar. Vi får se hur det går då. Men känns riktigt bra att inte behöva åka tillbaka förän om 3 månader.
Blir intressant å se hur det går då.
För det blir svårare och svårare eftersom han inte tycker om det.

Så om detta inte var jobbigt nog så gick vi till 95F där det var dags att få en spruta mot RS virus. Där fick vi höra vad den där sprutan hade kostat om man betalat hela kostnade själv. Ca 8000kr. Om man vill att sina fullgångna barn också ska få denna medicin kostar det 8000kr per spruta.

Sprutan var hemsk och jag har aldrig sett Aron så ledsen. Först gör det ju självklart ont när det sticker till i benet, och inte nog med det utan sen spänner det i muskeln när man sprutar in medicinen. Aron var helt förstörd. De hade inte hittat något som lindrade smärtan heller. Och dessa sprutor ska Aron få 1 gång i månaden. Usch. Vet inte hur många månader han ska få det heller.

När vi var där i rummet så såg jag en brochyr också, för nyföddhets fonden. På bilden är det läkaren Uwe Ewald med en liten bebis. Jag tittade på brochyren och tittade på bebisen. Och jomen visst. Vem är bebisen på bilden om inte lilla Aron. Bilden är tagen bara kanske 1-2 veckor innan vi fick åka hem.

Då var han stor men endå liten.

En Uwe Ewald och en Aron.

Läkaren på bilden är även läkaren som tog hand om min lillebror när han låg på neonatal avdelning.
Roligt roligt.

Födelsefonden är forskning för mors och barns hälsa.
"Eftersom att det dör lika många barn vid födsel som antalet människor omkommer i trafiken.
Samtidigt drabbas många kvinnor av komplikationer i samband med graviditet och förlossning.
Födelsefonden stödjer den livsviktiga forskningen kring graviditeten, förlossningen och den första tiden efter barnets födelse."


(bilder från Min, Arons, Madelenes och Evelyns dag finns på bilddagboken)