Ja, operation idag då.
Aron sattes på fasta kl 4.00 inatt så på morgonen har han varit hungrig. Det är som att när han inte får äta blir han jätte hungrig. Så han har sugit för fullt på nappen, blivit sur och hungrig. Även fast han får dropp så verkar han bli väldigt hungrig.
Dom kom in strax före halv 8 och gav ögondroppar, först 07.25, sen vid 07.40 sa de att ögonläkaren inte kunde bekräfta tiden som han skulle opereras men vid 08.20 kom dom in och gav ytterligare droppar och sa att han ska vara nere vid operation 08.30. Han las i transportkuvös åsen försvann han.

Jag som knappt fått sova något då Aron varit hungrig och tappat nappen la mig och sov (finns det något bättre tidsfördriv?) Det tog dock ett tag och somna men tillslut gick det. Vaknade igen vid halv 12 och började bli lite fundersam, borde han inte vara tillbaka nu? Först gick jag och tog lite smörgåsar för att lätta hungern, sen gick jag till sköterskorna och frågade om dom hört något.
Hon berättade att en sköterska gått ner för att hämta Aron 15 min tidigare. Så varje gång nån gick i dörrarna tänke jag "Äntligen!" men nejdå, det tog en stund innan min busunge kom.

Det blev operation av båda ögonen, vilket jag bara tycker är bra, hade dom väntat med det högra så skulle han ju förmodligen få gå igenom allt detta igen, så jag är lättat över att de tog båda ögonen på en gång.

När han väl kom visste dom inte riktigt om han skulle läggas på IVA eller på samvården. Han ville inte riktigt vakna så han lades på IVA, ( han var vid medvetande, men sov ) Så han låg på IVA och har sovit hela dagen. Han har vaknat till och tittat litegrann, men som mest har han väl vart vaken i 15-20 minuter idag.
När jag såg Aron ligga i transportkuvösen upptäckte jag hur stor han var. Sist jag såg honom i en transportkuvös var när han var nyfödd. Det är lite skillnad på 718g och 3050g.

Även på IVA kändes det som en helt annan bebis, det såg ut som min Aron, fast i den sängen så såg det ut som han gått upp ett kilo från igår till idag. Aron har varit så lång och fridfull hela dagen. Vanligtvis brukar han aldrig sova så djupt, utan han brukar vakna ganska lätt. Men inte idag.

Vi kom ifrån IVA vid 10-halv 11 på kvällen och när vi kom in i vårt rum, rum 19 så började Aron vakna och bli hungrig, äntligen så kände jag igen min söta lilla hungriga pojke. Men nu har han somnat återigen, han har ju trots allt haft en väldigt jobbig dag. Bättre att han sover och vilar upp sig så han blir pigg imorgon.

Jag hoppas verkligen vi får åka hem imorgon. Usch vi saknar ju Freddie jätte mycket. Önskar att han kunde vara här också, men eftersom han är sjuk måste han vara hemma, även om Aron klarar av att hålla sig frisk så vill vi ju absolut inte riskera andra barn här.

Medan vi låg på IVA fanns det en prematur bebis som vägde idag ungefär som Aron när han föddes, jag såg lite av bebisen när de bar ut honom till sina föräldrar. Tänk att vår lilla pojke har varit så liten. Denna stora krabat som ligger på mig och sover, han har vägt 2300gram mindre. Som minst 2400gram mindre. Så svårt att tänka sig.

Nej nu har det blivit massa skrivandes, och jag ska ta å hitta på något annat kul att göra nu. Det luktar lite smått illa här, jag vet inte om det är Arons förra blöja eller om det är den han har på sig. Jag ska nog kolla upp det.


For one so small, you seem so strong..