Till det sista andetaget ...

Ojoj nu har det inte blivit nånting alls på ett bra tag.
Fick tillochmed en begäran av anonym att jag skulle uppdatera.
Ja det kanske är dags nu eller vad säger ni?

Hur går allt, jodå. Det går väl relativt bra.
Aron mår bra, han är lika glad och busig som vanligt. Lite grinigare ibland men med tanke på situationen vi lever i är det inte så konstigt.

Och jag såg nu att jag har inte ens uppdaterat från senaste kontrollen.
Vi fick ju komma tillbaka på kontroll efter 1½ månad, och jodå det gick hur bra som helst!
Blev så stolt över min lilla prins.

Han hade ju som sagt gått upp väldigt snålt i vikt, knappt 1 kg på ett halvår.
Vi böt därför ut maten, hemlagad mat till dyra eländiga burkmaten, bort med vällingen, bara välling till natten. Gröt och smörgås varje morgon, inge snålande här inte.

Å hur blev resultatet? Ungefär 700gram på 1½ månad!!!!

Sköterskan såg till och med att han hade gått upp i vikt bara när jag tog av honom byxorna. Och jag hade hoppats på att han skulle gå upp 2-300 gram. Det räknade jag med. Jag fick en sån chock när vågen visade 8200 gram!! OJoj min duktiga duktiga pojke!


Ser ni den stora skillnaden i sista kurvan där?

Duktiga duktiga pojke.

Han håller även på att lära sig gå.
Han kan ta 5-6 steg själv ibland, men oftast har han så bråttom att han försöker nästan springa fram, vilket resulterar i att han flyger på personerna han går till. och man ser verkligen lyckan i hans ögon när han går sina steg. Han längtar nog verkligen på att kunna gå ordentligt.

Pratet har inte kommit än.
Det är fortfarande lite "dadadada" "nananan". Ibland säger han "nana" och jag vet inte om han försöker säga "mamma" då eller inte. Jag har inte kommit på det för de kommer lite spontant då och då.

I hörsel och tal är han "lite efter" och och det är där han är mest efter i utvecklingen, annars har han kommit ikapp nästan allt till sin korrigerade ålder.
Han är fortfarande ostabil i kroppen, men inte så mycket och ingenting som hindrar honom. Han lär sig nya saker och lär sig hantera fast han är ostabil.

Sjukgymnasten tycker inte att det är någonting vi behöver jobba med just nu utan att vi ska vänta och se hur det blir det med.

Annars går sjukgymnastiken jätte bra och vi ska tillbaka dit om ca 3 månader då hon anser att det finns ingenting att arbeta med just nu utan Aron lär sig som han ska. Han är så duktig.


Jag kommer uppdatera senare om situationen här hemma, men just nu så har Aron vaknat och jag får äntligen busa!





Min lilla bebis har blivit ett barn!
1 okt 2009 är bilden tagen!


Kommentarer
Postat av: daisy

han e verkligen jätte sööt :)kul å höra att de går bra för er :)

2009-11-12 @ 00:34:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0