The Sun Came Up, And Reality Set In..

Nu är det ett bra tag sen det uppdaterades något. Jag har helt enkelt inte orkat..
Men ska uppdatera lite.

Några av er vet redan, andra får veta nu.
Freddie och jag har gjort slut nu och allt känns rent ut sagt skit.

Anledningarna till att det tog slut är för att det funkade helt enkelt inte, var mitt beslut för jag mår inte bra i förhållandet. Det känns inte bra och det känns inte rätt längre.
Mer ingående tänker jag inte gå in.

För att folk ska slippa fråga hur det känns å hur jag mår kan jag skriva upp min situation just nu och vad som går runt i mitt huvud.

Jag har inget jobb, jag har ingen säkerhet. Jag har ingen aning om vart jag står om en vecka, ännu mindre en månad.
Jag var på en arbetsintervju i onsdags, en grupp intervju och jag väntar på svar för att se om jag kom vidare till en enskild intervju å en större chans till att få jobbet. Jag hoppas på de bästa.

Får jag jobbet så har jag åtminstonde en inkomst, nu har jag ingen.
Då har jag en chans att få behålla lägenheten, eller åtminstonde flytta till en mindre lägenhet.

Får jag inte jobbet, då får jag inte behålla lägenhet, då kommer jag inte ha någon inkomst utan enstaka föräldradagar kvar och barnbidrag.
Jag kan söka soc, men har hört att dom är noga på att man inte får ha pengar alls, jag har ca 20 000 i aktieobligationer som jag inte ens vet om jag kan få löst, å i vilket fall, vill jag ha kvar dom där.
Så sov kommer bli svårt att få inom närmsta framtiden.

Jag kommer förlora mitt hem och får troligtvis flytta hem till mamma och pappa igen, vilket jag inte känner mig speciellt bekväm med, tror inte heller dom är så jätte sugna på idén, även om jag vet att dom skulle ställa upp.

Hela min värld har satt sig på sin kant, o jag vet varken ut eller in.
Allting som kändes så rätt, har helt plötsligt blivit fel och känns som att världsuppfattningen över lag blivit sned.

Så, ni behöver inte fråga hur jag mår. Jag kommer säga att jag mår bra. Men med detta i bagaget, hur bra tror ni egentligen jag mår?

Jag är livrädd.. Inte bara för min skull.. utan för Arons skull. Han har så himla svårt att sova någon annanstanns än hemma, hemma i sitt eget rum, där han har sin trygghet. Jag vill inte att han ska förlora den tryggheten han känner i sitt rum.
Vill inte att han som är så van vid att ha mamma och pappa hos sig, att ha ett lugn runt sig, helt plötsligt ska hamna i en kalabalik med en hund, morbröderna och mormor o morfar.

Jag vet inte hur hans tanke bana funkar, hur han skulle fundera över hela situationen.
Jag är mest rädd över att han ska känna sig övergiven, när han kommer hoppa runt mellan att bo hos mamma, o sen hos pappa, men inte längre mamma och pappa tillsammans.

Jag önskar att hela situationen var annorlunda. Jag önskar att de inte behövde vara såhär. Jag önskar att alla våra drömmar tillsammans, vår framtid tillsammans skulle hända.
Men jag vet att det inte kommer funka. Vet att ju mer vi utmanar det, ju större blir glipan mellan oss, och till sist kommer vi ha hela världen imellan oss.

Jag önskar saker och ting kunde vara annorlunda, men det här är den framtid vi får.
Vi får helt enkelt göra det bästa av allting..





Kommentarer
Postat av: Linda

Jag beklagar verkligen och hoppas att ni ska få ha det så bra som det bara går att ha i en sån här situation. Kram

2009-09-19 @ 20:02:44
Postat av: Anna

Vad tråkigt att höra! :/ Hoppas att det löser sig med jobb och boende och allting. Håll ut, "efter regnet kommer solsken" som man brukar säga, det kommer lösa sig till slut (:

Kram!

2009-09-20 @ 00:31:02
URL: http://akatalektisk.blogg.se/
Postat av: Anonym

Gumman jag saknar ord:( och det smärtar mig så att det blivit såhär:(

Du är en STARK tjej/mamma till en FIGHTER Aron och jag är 100% säker att ni kommer att fixa det här.

Har man klarat av de LÅÅÅÅÅNGA veckorna på neonantologi så kan man klara vad som helst.

Glöm inte det visst är det tufft just nu men det kommer att bli bättre....det är jag säkert på!

Jag tänker på Er och säg till nästa gång ni kommer till Uppsala ska verkligen se till att vi träffas. Vi skulle kunna träffas hemma hos oss!

Felix sänder mååååååånga bus pussar och kramar till sin NEOKOMPIS Aron;)

Kram/L

2009-09-22 @ 11:22:40
URL: http://llff.blogg.se/
Postat av: Anonym

uppdatera ! hur mår aron ? å hur går de för honom ?

2009-11-10 @ 09:57:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0